Utvecklad planering
Det är nedskräpat i skogen, varför är det de?
Tid
Temaarbetet kommer pågå i under hela höstterminen men utefter barnens intresse kommer vi kunna förlänga tidsramen.
Plats
Förskola och skogen
Karaktärer
Älg, maskar, ugglor, pedagoger
Ekologisk
Hittar och tar upp skräp som är bättre för miljön
Social
De är ute och rör sig i och bekantar sig med naturen.
Ekonomisk
Återanvända material som hittas i skogen.
Synergieffekt
Genom att vi är ute i naturen och plockar skräp mår både naturen och djuren bättre. Sopsortering hjälper till att minska soptippar och kan främja användandet av återvunnet material (Landin & Botnen Diamant, 2018). Att vara ute i naturen är även sammankopplat till positiva hälsoeffekter. Clark (2019) belyser att livsmedelsvalen förändras globalt på sätt som påverkar både människors hälsa och miljön negativt. Genom vår aktivitet i storyline så minskar risken för sjukdomsrisk och andra hälsoeffekter, författarna skriver även att livsmedel som konsekvent är förknippat med minskad hälsoeffekter och miljöeffekter.
Konflikt
I skogen finns det inga papperskorgar. De som kastar skräp i skogen vet inte vart dom ska göra av det. Vi skulle kunna föreställa oss att dem helt enkelt inte vill gå och bära på skräp. De är inte medvetna om vilken inverkan skräpet har på naturen eller så bryr de sig helt enkelt inte. Hur mår djuren som bor i jorden när det finns skräp i skogen?
Nyckelfrågor
Vi vill använda oss av nyckelfrågor i vårt arbete för att barnen ska fundera kring ämnet vi arbetar med. Det i sin tur får barnen att ställa egna frågor de undrar över. Nyckelfrågor innebär öppna frågor till barnen där vi inte lägger in egna värderingar i svaren samt att det inte finns rätt eller fel svar.
Synliggöra människans beroende av naturen
Ekologisk, ekonomisk, social? Med hjälp av maskarna Max och Milla synliggör vi människans beroende av ren jord för odling av mat, vilket har en ekologisk dimension men också en ekonomisk utveckling när vi odlar vår egen mat som vi senare kan tillaga tillsammans. För att tydliggöra vad som är nedbrytningsbart och vad som inte är nedbrytande kommer maskarna med olika material till en nedbrytnings planka som vi gräver ned i vår naturruta. I skogen får vi och barnen röra på oss som leder till bra hälsoeffekter. Barnen får även komma med egna förslag till vad som de tror är nedbrytningsbart, alla barnen blir lyssnade på och alla får komma till tals för att utveckla barnens förståelse för demokrati som det svenska samhället vilar på.
Vad innebär handlingskompetens och hur kan det stärkas
Genom samtal, skapande och dramatisering kan barnen utveckla sin handlingskompetens. I besöket i skogen kan barnen få dramatisera de olika karaktärerna som plockar skräp eller letar efter skräp. Barnens ges möjlighet att utveckla sin kunskap kring hållbar utveckling på ett lekfullt sätt. Björklund (2014) talar för där undervisningen ska öppna upp för alla tänkbara möjligheter och idéer och låta de få träda fram.
Använda och synliggör miljö etiska diskussioner och demokratiska processer
Barnen får delta i olika diskussioner gällande olika miljöproblem och komma med egna förslag på hur problemen kan lösas. Barnen kommer får ställas inför olika moraliska dilemman (pluralistisk princip) (Hedefalk, Almqvist & Lider (2014). Om vi odlar vår mat, vad händer då med arbete för de som lever på sitt jordbruk?
Referenslista
Landin, S., Botnen Diamant, M. (2018). Blir världen bättre?. Stockholm: FN:s utvecklingsprogram UNDP. https://www.globalamalen.se/wp-content/uploads/2018/12/blir-varlden-battre-webbvaenlig.pdf
Clark, M., Springmann, M., Hill, J., & Tilman, D. (2019) Multiple health and environmental impacts of foods. PNAS, 116 (46), 23357-23362. doi: 10.1073/pnas.1906908116
Björklund, S. 2014. Lärande för hållbarutveckling – i förskolan. Lund AB Studentlitteratur.
Hedefalk, M., Almqvist, J., & Lidar, M. (2014).
Teaching for Action Competence. SAGE open, s. 1-7. https://doi.org/10.1177/2158244014543785
Kommentarer
Skicka en kommentar